Från vänster: Claes Schmidt, Per Ståhl, Claes Westlin, Göran Lindgren, Ulf R Johansson, Gert-Åke Johansson, Christer Borg, Lars Viggo Persson, Mikael Neumann, Rolf Sjöström
Sällskapet Gammeldanskens Vänner
En disig höstdag 1985 samlades fem förhoppningsfull män i den evigt begynnande medelåldern för att begå en liten rit – det vankades ärter med fläsk på anrika Sturehof i de gamla tidningskvarteren i centrala Malmö. Händer gnuggades, kinder blossade och livet kändes oändligt rättvist. Vid pannkakorna flöt samtalet allt lättare, vid kaffet var vi beredda att skrida till handling. Nu var det dags att manifestera vår kärlek med eftertryck.
Den gemensamma nämnaren var vår ständiga längtan till Köpenhamn, Till Hviids Vinstue, Skindbuksen och Kanal-Caféen för en liten seans med en Hof och denna rubinröda dryck som gav vårt nu nybildade sällskap dess stolta och självskrivna namn – Gammeldanskens Vänner. Om någon månad var vi tio edsvurna vänner – på den vägen är det fortfarande.
Vårt gemensamma syfte var ädelt och formulerades som så: "... att verka för ett högkulturellt umgänge i allmänhet och dessutom i synnerhet sprida kunskap om och medverka till en större tillgänglighet i Sverige. Det senare förväntas ske genom ständig efterfrågan av kulturdrycken på samtliga näringsställen som besöks av Sällskapets medlemmar."
Idag kan vi med största glädje och stolthet blicka bakåt i tiden och nöjt konstatera den stora och genomgående positiva medieuppmärksamhet vi lyckats åstadkomma. I dags- och veckopress, i radio och TV, i Sverige och i Danmark. Vi lyssnar särskilt till en av de danska rösterna i en landortsavise: "Selskabet har gjort verden både sjovere och lidt mer usikker."
En man som vet vad han talar om!
Det finns även, till vår oförställda glädje lokaler där livets gardiner fladdrar som allra, allra mest. Vår lycka över deras existens kan icke nog uppskattas på annat sätt än i diplomform.
Folk och förättningar, som förutom sitt eget bästa även förstår andras, hyllas därför av Sällskapet med pompa, ståt och beramat diplom för att man "Med snille och smak framställer tillbehör att avnjutas i samband med en Gammel Dansk".
Detta krogarnas Nobelpris har hittills tilldelats förtjänta förrättningar som Café Toldbod, Grøften, Hansens Gamle Familiehave, Huset med det grønne træ, Husmanns, Kanal-Caféen, Kronborg, Lindevang, Petersborg, Sans Souci, Schønnemanns, Skindbuksen, Sorgenfri, Tivolihallen, Told & Snaps och Café & Ølhalle 1892 i Köpenhamn, Beghuset i Dragør, Skipperkroen i Køge samt Anno 1900, B&B, Sturehof och Två Krögare (Bullen) i Malmö jämte Ängavallen i Vellinge.
Även personer som gör luften än lättare att andas och livet än gladare att leva får sin naturliga tribut som Årets Gammeldansk. Det har blivit en brokig men lika fullt representativ samling – underhållare, näringslivsföreträdare, mediafolk och mer allmänt begåvade personer som alla satt guldkant på vår vardag. En av dem utbrast när han utsågs: "Vad är väl Nordstjärneordern mot detta – platt intet!"
Så talar en man i vår anda!!
Här följer förteckningen i kronologisk ordning – bemärk särskilt att en kvinna är med i samlingen:
Hans Alfredson, Victor Borge, Mikael Neumann, Christoffer Barnekow, Jan Richter, Bosse Johansson, Sven Landelius, Ljubo Mrnjavac, Dot Wessman, Bertil Ahlqvist, Kurt Nilsson, Thorbjörn Bladh, Östen Warnerbring, Jens Bing, Nybroe Smørrebrød, Hasse Wallman samt Leif Mazetti-Nissen.
Väl mött i vimlet!